Det finns kanske inte heller någon anledning att det ska vara romantiskt, men på nåt sätt tycker jag att den bilden följde alltid i mina tankar. En bild på en liten gammaldags stuga, gräset, björkar och sedan en stor kopparkittel på öppen eld och massor av garnhärvor som hänger på tork. Och så lånhåriga barfota kvinnan i lång klänning som färgar.
Här hos mig är allt tvärtom. Alltså, det är i mitten av Malmö, ett höghus med bara en symboliskt liten park utanför, inga björkar alls och bara lite gräs sliten av de många barn som leker där. Och så är jag själv inte alls långhårig, inte heller barfota för jag fryser om fötterna och inte heller har jag en lång klänning utan bara gamla joggingbyxor på mig. Men trots de oromantiska omständigheter är det ändå himla roligt att hålla på med sånt.
Så här ser det ut när man använder köksbordet och mikråvågsugn istället för kopparkittel:
Den här härvan är inte färdigt än, nu ska den i mikron, och sedan tvättas.
Jag färgar för det mesta bambugarn som är min favorit för tillfället, utom förståss silke som är ett, en anning för dyrt, hobby material. Att jag är så förtjust i bambu är inte bara pga av alla de fina egenskaper som bambugarn har, ( som tex att det är en av de mest miljövänliga fiber, mindre påfrestande på naturen en ekologisk bommul och dessutom mycket mjukare ) utan den tar färg på väldigt bra sätt, så oavsett vad man blandar blir färgerna fina. Om du har aldrig färgat garn med tänker börja, börja då med bambu - man blir garanterat nöjd med resultatet.
Det blev inte så tokigt, eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar